Idag så fullkomligen rasade mitt liv i tusen bitar känns det som... Jag sitter här och har ont i magen och vet inte ut eller in. Det är sagt nu på jobbet i några månader att det ska bli nya scheman. Idag kom dom! Chefen kallade in oss en efter en på kontoret och så fick vi våra nya scheman! Först förstog jag inte riktigt vad som stog på mitt papper, men efter ett tag så insåg jag att det var mycket mindre än det jag jobbar nu. Hittils har jag jobbat 75%. Men nu ska jag bara jobba 50%. Och nu kommer jag nog till det värsta.. Jag har 4 timmar per dag, fyra dagar i veckan. FYRA TIMMAR??? Från att ha jobbat nio timmar per dag till att jobba FYRA TIMMAR! Jag satt på middagsrasten och räknade ut hur mycket jag kommer tjäna, och det kommer att bli minus 6000:- ungefär i månaden... Detta innebär då att jag kommer inte att ha råd att bo kvar i min älskade drömlägenhet som jag just flyttat in i. Och det innebär också att jag måste säga upp lägenheten snarast möjligt, för det nya schemat börjar om en månad. Så då har jag liks förbannat två månader kvar att betala hyra av den futtiga lönen som jag kommer att få. Plus att det känns som ett bakslag för jag har bara fått kassapass... Jag trodde man skulle jobba sig uppåt i karriärstegen, inte neråt....

Jag förstog att jag skulle få lite sämre schema än jag hade, men jag trodde inte att jag skulle få mindre tid och sämsta arbetsuppgifterna. Nä, missnöjd är nog inte ens nog för vad jag känner. Det känns rent ut sagt åt helvete... Jag har faktiskt ingen lust alls att vara kvar.. Jag ska sova på saken och sedan åka och prata med chefen och berätta hur jag känner. Blir det ingen skillnad efter det så är chansen mycket liten att jag blir kvar här.....

Usch, jag ska bädda ner mig i sängen och gråta lite tror jag. Det känns som om tårarna bränner bakom ögonen!!
USCH!!!!!!