djup?

Det känns som om hela jag spricker i tusen bitar.. Jag måste alltså lära mig att sluta bry mig så mycket... Och precis som jag tänkte i början så ska jag inte omge mig med saker som får mig att tänka på det... det känns som en stor sten svingas rakt in i hjärtat... BABOOM...

Usch, nu ska jag gå isäng och läsa min bok och längta tills imorgon... Och man kan ju hoppas att önskningar slår in...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: